Anna NoreJag heter Anna Nore och har hållit på med agility sedan 2011. Jag är även hund fysioterapeut vilket för mig är en stor tillgång vid skador på hunden. Nu är jag under utbildning till att bli instruktör. Min första hund var en Aussie, Neo, tyvärr blev han aldrig tillräckligt gammal att börja träna i agility. Efter Neo, så tog det mig över 7år innan jag skaffade en ny hund. Så min första Agility hund var Chewbacca, en oreggad bordercollie, men han är mitt hjärta. Min andra hund Leah är även hon en bordercollie, 2013 var året hon började tävla och var med en förberedande lanslagssatsning som kallades för U-team. 2013 var även det år som jag började satsa på agilityn helhjärtat, för mig finns det inget bättre än det band vi bygger mellan oss som förare och hunden i just agilityn, det bandet kan vi använda till precis ALLT! För mig är det roligaste med att hålla kurs att få se ekipage lyckas och utvecklas allt efter deras förutsättningar, oavsett om det är för att träna agility som aktivering eller om det är för att tävla! ”Only the sky is the limit”
Britta HanssenJag utbildade mig till agilityinstruktör hösten 2013. Agility och att samarbeta med sin hund är det roligaste som finns vare sig man vill tävla eller jobba tillsammans utanför tävlingsplanerna. När jag har kurs så är ”den viftande svansen” hos både hund och förare viktigast av allt. Gillar nya och ekipageindividuella idéer i träningen. För övrigt är jag ganska galen och även övertygad om att alla andra är lika galna J
Erica SvaneredJag har hållit på med agility sedan 1993 då jag började träna och tävla med min dåvarande golden retriever. Snabbt blev jag fast i denna underbara hundsport. Jag tycker att agility är toppen både som aktivering och som tävlingsform. Den känsla av samarbete och glädje som man upplever i ett bra agilitylopp tillsammans med sin hund för mig obeskrivlig. 1996 gick jag agilityinstruktörs-utbildningen och sedan dess har jag hållit kurser på olika nivåer. 2004 utbildade jag mig vidare till agilitytävlingsinstruktör, vilket gav mig en nytändning till att hålla kurser. Att hålla kurs är otroligt givande. Det händer mycket med ekipagens utvecklingen under kursens gång och det är spännande att få vara med och uppleva det. Att bygga på goda grunder och glädje i allt vi gör med vår hund är viktigt för mig! Sedan 2006 är jag dessutom utbildad agilitydomare.
Åsa Larefalk
Jag heter Åsa Larefalk och är agilityinstruktör hos UBHK sedan hösten 2014 då jag fick förmånen
att utbilda mig till instruktör. Jag har hållit på med agility sedan 2011 då
jag gick
min första kurs med min Wheatenterrier Ebba. Både hon och jag föll direkt
för denna
fantastiskt roliga sport som bara blir roligare och roligare ju mer vi lär oss
och utvecklas.
Det är en härlig känsla att samarbeta med sin hund och samtidigt ha så
fantastiskt roligt. Man blir helt enkelt glad av agility. Alla
kan vara med, det spelar ingen
roll om du är liten eller stor, ung eller gammal, bara du vill ha skoj med sin
hund. Det
roliga med att ha kurs är att träffa alla olika kursdeltagare och deras hundar
och få
följa
dem och deras utveckling under kursen. För utvecklas gör man även om man har olika förutsättningar och olika mål.
Tove BrändströmMitt agilityintresse började med ett skolprojekt som jag och
mina lilla parson valp Sigge skulle göra ihop. Uppgiften jag valde var att
träna in grunderna i agilityn, handling utan hinder, focus och ett sug på
hinder mm. Efter de visste jag att det inte skulle gå att släppa denna sporten!
Det fanns så mycket mer än vad man kunde se från början, farten och glädjen den
gav, helt underbart! När jag hade kommit in i agilityn kom tankarna om att
börja tävla men jag trodde inte att vi hade vad som krävdes, men med en
behövlig knuff tog jag mig ut på banorna och det är bland det bästa jag gjort.
Vi tävlade första gången 2010. Nu är jag
fast och är inne på att grundträna min andra hund, en liten dvärgpinscher som
heter Tjabo.
Det roligaste med att hålla kurs är att man alltid lär sig
något nytt! Varje ekipage har sin relation och sina mål och att kunna hjälpa
folk och se dom utvecklas och lyckas är något som inspirerar mig i min träning!
Ulrika Falk-WallbergJag heter Ulrika Falk Wallberg och är utbildad Agilityinstruktör sedan år 2012. Jag har tre egna hundar och tävlar agility med två av dem. Jag har två blandraser och en Jack Russel Terrier. Jag själv skulle nog vara en blandning mellan golden retriever och terrier om jag vore hund för jag är en glad person med mycket energi som gillar människor och djur.Att det blev just agility för min del, hade att göra med att en av mina hundar behövde gå kurs tillsammans med andra främmande hundar på grund av sin hundrädsla. Den enda kurs som fanns just då var något som hette agility! En fantastiskt rolig upplevelse som ledde till att det idag är mitt absolut största intresse. Jag halkade alltså in i agilityvärlden på ett bananskal! Jag tycker det är roligt att jobba med mina hundar och att få dela med mig av mina erfarenheter och det som jag har haft förmånen att lära mig av andra instruktörer/hundmänniskor. Jag vill att det ska kännas lättsamt och trevligt att gå kurs och oavsett om man planerar att tävla eller vill ha det som en aktivering för hunden, så ska alla känna sig välkomna!
Victoria PerssonJag började med agility 2007 med min första hund Smilla. Har sedan utökat flocken med två barn och en till hund. Luna är min tävlingshund idag då Smilla tyvärr blev skadad och lever sitt liv som förtidspensionär här hemma på gården. För mig är agility ren och skär glädje. Att ha roligt tillsammans med sin hund, ett fantastiskt samarbete tillsammans och den glädjen som agility ger mig. Det är en härlig känsla. Att dessutom få följa olika ekipage i deras egna utveckling är så himla roligt och utvecklande. Jag gillar enkel agility där hunden aldrig ska behöva tveka på vart den ska. |
|
